Om att ha tråkigt

Här sitter jag bara, sen Lilla Jul har jag stirrat på dessa fyra väggar.
Tror jag har läst alla mina inredningstidningar massor av ggr och jag har nog googlat mig igenom en hel del bloggar, tips och sånt samt tapetbolag.

Att inte kunna renovera och hjälpa till här hemma är döden som bäst.
Vi har massor på gång just innan jul och jag hoppas ju att jag skulle kunna hjälpa lite ännu, men det ser inte lovande ut.
Vi drömmer hela familjen att vi ska kunna öppna upp till vardagsrummet, och att vi skulle kunna elda i vår nya "kakelugn"...

Det är spännande tider vi lever i som bäst, det är massor med roliga renoveringar som kommer här näst, matsalen och köket blir ett projekt som körs samtidigt. Oj vad spännande säger jag.
Ny ytterdörr ska de bli och jag kollar in snickeri sidor och andra alternativ.
Det är pirrigt!

Att renovera ett 60-tals hus och försöka tänka på stilen är roligt, speciellt och samtidigt lite svårt.

Vi har bott i gamla lägenheter, renoverad 70-tals radhuslokal och efter branden 2009 i ett splitter nytt radhus byggt 2010.
Då vi beslöt oss för att sälja gå vidare och köpa något större till familjen, så blev det just ett hus från 1962.
Många stirrade nog på oss och många tyckte vi var knäppa. Ni har ju nytt fick vi höra, men vi kände ändå att renoveringsfingrarna pittrade. Vi behövde få nåt vi alla gillade och min man och jag är ju båda lite 1950-1960 tokiga.
Efter många hus, så kände vi att vi ville se detta flera ggr.
Stället är perfekt och området är ju också perfekt, så här stannade vi upp och kände efter.
Det blev detta, Villa Långnabba som vi säger här hemma.

Snart har vi bott här ett år, snart har vi renoverat samtidigt som vi bor, det är kanske inte den här mammans dröm men då familjen röstar ner en så lyder man.
Tänk att snart är det ett år sen vi började drömma och fixa, snart har vi gått igenom övervåningen och då börjar källaren ropa på oss.
Vi har ingen brådska, vi har bestämt att övervåningen är den som måste vara klar om tre år då gumman har gått klart skolan. Då vi ska ha examensfest ute i trädgården.
Så kanske till sommaren blir det att bräslå och byta fönster samt ytterdörrar.

Nu är det bara att drömma lite till, och stirra på väggarna. Julen kommer ändå fastän jag inte har fixat nåt som jag brukar.

Stora beslut

Några månader sen skrivlusten har infallit. Jag har flera gånger loggat in men inte känt att andan fallit på. 

Det har hänt massor sen augusti och vår lilla familj har mest anpassat oss till den nya vardagen, med nya rutiner och nya skolscheman. 

Hösten började med massor av nya beslut och jag gjorde väl nog det största av dom alla, jag beslöt att återgå till nattjobb. 

Bara jobba nätter, då alla andra sover är jag borta. 

Detta låter ju kanske konstigt, men för vår familj så passar detta utmärkt just nu.

Inga kvällar borta, jag får äta mat med min familj varje kväll. 

Jag kan vara med på varje tillställning som kidsen har, detta kanske inte alla förstår. Men jag hatar att vara borta då saker händer i min familj. Jag vill inte missa något!

Så nu börjar en ny tid igen, vi måste igen anpassa oss lite. 

Men det kommer att gå toppen! För jag kommer att vara hemma på kvällarna. 

Nu är det dags att avrunda och söka mig mot mina favorit bloggar...

Skolstart

Nu börjar allvaret igen, detta är innebär många nya saker för oss, vår familj börjar på en ny kula. 

Gumman börjar denna höst på andra stadiets skola, visuell framställning och gymnasiet. Killarna har också nya saker framför sig, en går ut nian detta år en annan börjar 7:an. 

Jisses! 

Gumman skulle få börja övningsköra med maken denna månad, då skulle jag vilka skrika vad gör vi? Hur går tiden så här snabbt... 

2017 är året då hon fyller 18! 

Tänk de... 

Annars i villa Långnabba har tiden gått sakta idag, vi har fixat inför skolstarten. 

Nervositeten ligger och vilar på ytan, man kan inte säga de högt att man är skitnervös! 

Men jag vet att de går bra! Men nervös är det bra att man är, det betyder att man vill de lite extra då. 

Nu ska den här mamman googla dörrar och snickerier. 

Skön söndag 

A U G U S T I

Nu är månaden här, månaden som betyder kärlek på många sätt för mig, för oss.

Livet fick en annorlunda vändning för mig, för oss, för 15 år sedan. Det var året då min man bestämde sig för att han ville vara min för evigt, jag stannade upp stum. Så icke romantisk som jag är så stirrade jag mest på honom.
Jag är inte en blom eller ner på knä tjej. Jag är mera rakt på sak, SKA VI GIFT OSS?

Men det blev inte riktigt så som jag hade tänkt det längre fram på vår väg.
Tänker jag tillbaka nu så tycker jag vi var unga då, hur sjutton tänkte vi?? Men jisses vad bra det blev ändå, tänk vad mycket vi har klarat på vägen.
Sorg, smärta, besvikelse, lycka, glädje, livet och vardagen.

Snart 17 år har jag tittat in i dina ögon, snart 17 år har vi skrattat så tårarna har sprutat.
Och att du just skulle välja augusti och Venziansk som vår dag, det kunde jag inte tro.

15 år har snart gått, 25.8.2001 dagen då fyrverkerierna gjorde ett extra slag för vår skull.
Kvällen då vi höll varandra i hand lite extra hårt, kvällen då vi "lurade" nästan alla och sa inget.


Augusti har fortsatt att vara vår månad, vi har gift oss i augusti, vi har tagit stora beslut i augusti och vi har vänt upp och ner på hela livet i augusti. Vilken månad!

Och att vi fortfarande älskar varandra, mera och mera för varje dag som går.
Varje år lär jag mig nya styrkor hos dig och du slutar aldrig att förvåna mig, envis som en åsna är du men det gör inget! För jag vet hur jag kan vinna dig ibland.

Nu är det bara att vänta på det lilla extra, YLLE bröllopsdagen.
Vad ska vi sticka till varann??

Nu tackar jag för mig och drömmer mig vidare till den här dagen som ni ser på bilden... 

Vilken härlig semester...

... Vi har njutit! Hela familjen, av mattider tillsammans, sköna lata stunder. 

Nu har vardagen börjat igen och vi går sakta mot hösten. 

Med hösten kommer också nästa renoveringsskede, vardagsrummet och spisen, för denna vinter ska vi elda, ge mysfaktor till matsalen och soffhörnet... 

Idag har villa Långnabba och jag research pågång, Jag söker spisar och matsalsbord, allt ska stämma in och de ska passa in i Långnabba villan. 

Många faktorer att hålla koll på, minnas då vi försöker bevara så mycket som möjligt av 60-talet i husets själ. 

Vi har fått ett kap och dess grund är ju helt fenomenal! Vilken planlösning. 

Nu sjunger tvättmaskinen sin sista trudelutt, dags att tömma och köra igång en till! Välkommen vardag, välkommen klädtvätt och godmorgon till mamma livet! 

Om kroppen

Här är jag med min familj, vi ska äta mat på en thailändsk restaurang. 

Bordet bredvid sitter en till mamma med sina döttrar. Dom är tre! 

Jag och kidsen är nöjda över dagen. Vi har shoppat lite och ska nu njuta av en god middag. 

Vid bordet bredvid fotar dom sig, barnen skrattar och har kul. 

En av tjejerna visar en bild åt sin mamma. Jag ser att dom andra ler det som då kommer ut kvinnans mun gör mig helt förskräckt! 

Ja där ser du nog ut som du har ätit för mycket, tur att du inte är så tjock på riktigt!

Jag stirrar på henne riktigt argt, och hon märker de. Säger så där på skämt Ja dom här snapchat filtren åt sina barn. 

Men ända som ekar i mitt huvud är tur att du inte ser ut... 

Hör sitter jag, jag som försöker göra allt för att min tonåring inte ska må dåligt över sig själv! Att hon ska veta att hon duger i allt hon gör. Att man ska vara snäll mot sig själv. 

Jag har så svårt med dessa föräldrar förstår dom inte att de är roten till många problem med uttryck, jojo-bantande och andra små påtryck! 

Detta skadar mera än gör nytta! 

I min familj som barn har vi aldrig pratat på det här viset. Min mamma har lärt mig att jag är fin som jag är, hon har även aldrig sagt att så ska du klä dig för att en kille ska gilla dig eller framhäver du dina bröst så får du mera uppmärksamhet av honom (ja detta har hänt och detta har jag hört hos vänner) 

Jag förstår inte mig på detta. Är det inte vi som ska älska våra barn så mycket att de inte ska behöva ändra sitt utseende för någon annan?? 

Duger ditt barn inte som det är?? 

Är ditt barn äckligt om det inte är skapad ur en mall? 

Jag önskar att denna kroppshysteri skulle sluta nu! Att barn får vara barn och att deras kroppar är heliga. 

Och allt detta bantande och juice och pulver, vad gör det åt våra kroppar på längre sikt? Är det verkligen så hälsosamt till vårt inre? Vårt yttre kanske blir smal och "fin" men skadar det mera än gör nytta? 

Får du bättre självkänsla och självförtroende bara du är några kilo lättare? Var det verkligen dom där kilona som gjorde att du mådde dåligt i dig själv? 

Om jag ännu går tillbaka till kvinnan och barnet så blir jag ännu ledsen då jag tänker på det, för flickan som fick detta svar slutade leka med telefonen och satt sen mest tyst! Nästa fråga som dyker upp i mitt huvud är ju tror ni hon blev glad? Mådde hon bra? Smakade maten lika god då hon fick den? 

Vi duger alla kvinnor som män, precis som vi är. Vi ska inte uttala oss om andras yttre utan istället försöka se människan, hela människan in- och utsidan. 

Jag hoppas att vi idag får oss en tankeställare igen. Hur vi pratar till våra flickor och pojkar. För ingen ska mäta oss i kilo eller lättast klädstilen. Vi ska få vara som vi är. Vi duger! 

Bilden är lånad från nätet för längesen... Då vi pratade om kroppsideal i skolan! 

Skön lördag till er alla 

 

Skön helg

Här sitter mamman på tåget. Vi susar förbi träd och städer, tåget styr sig mot Österbotten. 

Här i tåget har vi diskuterat helgen, vilken helg vi har fått ha och uppleva!

Uppleva massor med nya saker, pratat med goda vänner. Suttit i lugn och ro, ätit gott och pratat om allt mellan himmel och jord. 

Vi kom fram till att vi har varit i varandras liv i 28 år. Det är inte många vänner som har känt varandra så länge. 

Fastän vi inte kan ses varje dag så är vi alltid där vi har varit. 

28 år av vänskap som har gått upp och ner men vi har alltid stått bredvid varandra. 

Denna helg var speciellt skön efter denna tunga vinter/vår. Nu åker jag hem med laddade batterier och lite mindre stress. 

Så det gjorde inget att tonårs gumman var med och min lillasyster. De var på ruisrock och skötte sig galant! Men jag tvivlade inte en sekund på det. 

Så idag finns det tre nöjda kvinnor i tåget mot Österbotten. 

Tog inte många kort den här helgen men några kom jag ihåg att ta! 

Vår mötesplats i Åbo, när till M:s och nära till centrum

Väninnan M hade fixat till lite lyxig "förfest" på lördagen, god bubbel fick vi smaka på och jättegoda blåbär och jordgubbar. En helt super fin Lördag. 

En god brunch med min tös och syster, sen en stund i Hansa köpcenter innan sista dagen av ruisrock. 

Tack från den här mamman ❣

En liten tisdagslista

Tycker att tisdagen har varit regnig och tråkig så jag kör en liten lista som jag hittade...

1. Vad står det i ditt senaste sms?  Han börjar jobba idag, han är tillbaka (detta skickat åt min älskade man, hans barberare är tillbaka i jobb)

2. Hur svarar du i telefon? Halååå

3. Nästa mål i mitt liv?  Att försöka gå ut i skogen mera igen, har varit en paus sen Lefa hunden somnade in.

4. Brukar du skratta för dig själv?  Ja ibland, och högt!

5. Brukar du komma i tid? Jo om det är bara jag som ska iväg, NEJ om jag skall ha med mig hela familjen. Och då tror dom alltid att dom är först färdiga och måste vänta på mig, men ingen kommer ihåg att jag har ställt dem klara med kläder och wc-turer och smink och varit ut med hundar m.m. EN mammas vardag.

6. Vanligaste färgen på kläderna? Jag klär mig i mycket mönster och färger, älskar färgglatt!

7. När mår du som bäst?  Då jag får vara hemma med min familj, då vi sitter i båten eller är och gör något tillsammans. Jag mår också mycket bra då jag får vara ensam ute vid havet och ladda mina batterier. Sen mår man ju extra prima bakom en #harleydavidson då mannen kör.

8. Hur mår du just nu? Just nu är jag trött... Och tisdagen är snart slut.

9. Favoritdryck? Vichy eller en god kopp te.

10. Är du blyg? NEJ, verkligen inte

11. Vad gör du på fritiden?  ÖH, vad är det? Går det att äta??

12. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja, men jag tror att man inte alltid förstår vad det betyder... Jag och min man har alltid haft en attraktion mellan varandra men vi var nog så "dumma" så vi spann inte vidare på den direkt då vi lärde känna varann. Det tog några år förrän vi fattade att vi älskade varann på ett annat sätt, ett sånt sätt som inte vänner ska.

13. Har du någon favorit blomma? JO, jag älskar tulpaner i alla de former och färger.

14. Något favorit minne från då du var barn? Då min morfar lärde mig att simma.

15. Berätta något om dig själv? Jag är en extremt glad person, jag försöker se det positiva i det mesta och försöker att inte stressa sönder mig över livets öden. Är extremt "stark" som person och krigar lite extra mycket för andra. Jag är också mycket skör, jag känner andras känslor och vet nästan direkt hur den andra mår bara av hur dom hälsar på mig. Oftast så är min intuition rätt, det jag känner först stämmer nästan alltid, tyvärr?!

Här var denna lista.... Tack och gonatt

Lata Soliga Dagar

Ledig dag nummer ett.
Vilken härlig ledig dag det blev, lite måsten men mest sköna stunder.
Trädgården fick sig en liten omgång tack vare att mamma kom på besök. Hon hjälpte mig riva och ta bort ruttna bräder.
Nu är det bara att sätta ner lite mera blommor i bänken. Den har ju inte blivit omskött ordentligt på några år.
Jag är ju inte nån expert inom detta område men det gäller ju att försöka ändå, ta reda på och försöka klara det.

Det mest intressanta är ju nog att ta reda på vad växterna heter, vad jag har där i blombänken. Sen att se vilka färger de är och försöka fylla i med mera växter.
Följer ju inga färgmönster utan jag vill ju helst blanda.

Jag tycker ju inte om helt strukturerade rader och blombänkar, utan gillar då det växer lite som det vill. En trädgård ska kännas mysig, ombonad alltså lite vild enligt mitt tycke.

Sen så hoppas jag ju att det lyckas, att få fram känslan.  Nästa steg är ju att få ihop en liten oas där vi kan sitta och njuta av kaffe. Sköna kvällar på bakgården, spela spel, prata strunt in på småtimmarna. 

Familjetid, lugna stunder och högljudda stunder med massor av skratt.

Då njuter jag, livet som kommer. Gör inget fastän det är skoj och stoj.

Resten av sommaren ska vi tillbringa utomhus hoppas jag, mera soldagar och fina kvällar.
Båtliv och motorcykelfärder. Denna kväll som bilden visar var ju alldeles strålande. Vi njöt till max.
Simmade, hoppade från båten och badade bastu.
Finland då det visar sin bästa somriga sida!


Nu är det bara att fortsätta, sluta lata mig här framför skärmen. JAG har ju ett kök som ska bli klart.

Sköna sommardag

Måndag, jobbkväll och solsken.

Så skönt, man kan gå i t-shirt, låta kunderna vädra lite längre.
Och alla är lite extra glada pga solen.

Nu väntar några lediga dagar bakom knuten, så skönt.
Jag hoppas ju på mera sol och varma vindar, det är inte så många dagar kvar innan vi har midsommar. Och det ska bli så skönt i år. Jag är ledig midsommarafton, vi har förhoppningsvis båten i sjön.
Så familjen Wiik hoppas på en solig midsommar, en midsommar med midsommarstång och grillade biffar.

Nedräkningen är i fullgång, semestern kommer med stora steg mot mig. Semestern kommer ju att vara full med renovering men lite ledigt ska vi nog unna oss.
Mannen önskar ju få börja på i källaren så jag måste nog ge mig och låta honom börja på där. Det gäller bara att tömma och slänga ut saker.
Gårdsloppis vore ju nåt. Kanske jag borde ordna ett sånt nu då jag har tid, semester.


Köket rullar på, inte helt klart och inte helt kloka är vi men kanske det ordnar sig.
Kanske jag blir klokare om nån vecka.

Men nu önskar jag mest sol, och lite köks-inspo....


Nu blir det att säga gonatt åt kidsen, jag ska läsa lite sköna hem...

Regnig Torsdag

En vecka har gått igen, massor med jobb och aktiviteter, imorgon fyller lilla mannen 13 år. Så det blir ett litet kalas på kvällen. 

Veckan har mest bestått av snabba middagar pga hobbys och jobb. 

Gumman jobbar kväll denna vecka, första gången i hennes liv som hon provar på skiftesjobb. Hoppas hon orkar! 

Veckan har även innehållit roliga saker, gumman kom in till den skola hon ville. The King klarade sin matte-tent, så nu börjar sommarlovet på allvar! 

Nu grubblar vi inte mera och undrar hur hösten kommer se ut... 

Njuter för deras skull! 

Så denna tråkiga regniga torsdag blev helt plötsligt helt en kanon dag! 

Nu är det bara att börja räkna ner! Semestern kommer sakta men säkert... 

Väntar så... 

Som ni ser! 

En zombie-mamma på stan är inte alltid helt fel! Men inte helt hundra procent säkert heller... 

Nu ska jag njuta av regnet med en tekopp i handen! Skön stund. 

Sköna måndag

Vilket härligt väder jag fick på min lediga dag. 

Och dagen har bara innehållet såna saker som jag har valt själv! Beställde hem en tapet idag via Cerafina. 

Där hittar man massor med fina saker och bra kundbetjäning får man också. 

Nu är det lite klarhet i hur vardagsrummet kommer att se ut. Gissa om vi kände oss som små barn igår kväll då vi titta genom tapetböcker och skrev upp olika alternativ... 

Vi har ju inte valt så mycket till tonåringarnas rum. Så nu då vi får lite mera händer med i spelet så leker vi med färg och form. 

Det är rätt så kul då jag råkar ha en livskamrat som älskar att inreda och ställa i ordning hemma med fina tapeter m.m 

Det är bara köket kvar nu då, ha vägg kvar? Öppna upp? Klinkers på golvet? 

Ja alla dessa frågor? 

Har ni tips? Råd?

Vi tänker ju sexti tal, förnyat fräscht och fint. Men att vi ändå håller oss till funkis retrostil. 

Borde googla lite vidare... Tips mottages ändå! 

Hör får ni lite fina blommor, passar ju perfekt denna fina dag! 

Snapchat

Då man har tonåringar i huset lär man ju sig en hel del olika sociala medier/forum som man annars kanske inte skulle upptäcka! 

Som kvinna i sina bästa år trodde jag inte att jag skulle gilla snapchat so much. Men Gud vad roligt det är. Följer en hel del olika personer i min vänkrets samt några "kändisar"... 

Kan säga att jag gillar detta skarpt! Man kan komma på sig själv att man skrattar högt åt nåt som visas i 10 sekunder. 

Kidsen kanske inte gillar att jag har "bildkoll" på dom om jag är lite orolig var dom är. 

Men jag har ju kul åt deras storyns också. 

Hittills har jag bara hittat en social medie grej som jag inte gilat och det var ask! Fy för den sidan. 

Mobbning, utfrågningar och fula saker kom fram där på anonyma sätt. 

Jag anser att man skall våga säga/fråga det man vill veta face to face. 

Men det finns alltid några fegisar, har försökt prata med barnen om detta men alla ggr kan jag ju inte lova att dom inte har fegat ur... 

Hopps bara att dom har lärt sig så mycket folkvett så dom ber om ursäkt om dom sårar någon. 

Stormen Salomon slutar inte att hälsa på och jag får fortsätta vara instängd här hemma. 

Nu ska jag snappa (snäppa, vet inte hur man säger de) lite med mina vänner.

Skön dag till er alla! 

Ledig dag nummer 2

Stormen fortsätter att storma. 

Det blåser och är kallt, hade tänkt fixa till lite med blombänken idag men då jag gick ut blev det andra planer. 

Som bäst är det datorn och köket som gäller igen. Och jag försöker googla lite bilder. 

Söker tapeter och lite annat som vi kunde gilla, hela familjen. 

Min man och jag är inte rädd för mönster och färger men man vet ju inte om kidsen spyr galla efter våra val! 

Alla ska ju trivas, alla ska våga ta med sig vänner hit. 

Just nu önskar jag mig en varm kopp te och nån som masserar mina axlar. Undrar var jag hittar nån? 

Kanske nån frivillig som springer ute på gatan... 

Nu blir det att söka mera bilder och kika in hos olika bloggare... Tjingeling! 

Stormen över Kivilös

Här blåser det och regnar.
Men mannen i huset struntar i det, han är på utsidan och fixar med nya gräsklipparen Gösta.
Kaninerna Gussi och Huitale tittar på honom som att han har tappat förståndet, det kanske han också har gjort men det gör inget.
Gräsätaren Gösta är min gåva till min man, eftersom att jag är jätte allergisk för gräs och nyklippt gräs så kan jag inte hjälpa till med det. Så då vi beslöt oss för att flytta till ett egnahemshus LOVADE jag att det blir en Gösta åt honom i present.
Så till helgen åker Gösta runt för sig själv. Ska bli spännande att se hur han kommer att trivas med oss.



För övrigt så är det rätt så lugnt här inne i Kivilös, vi har en kreativ paus med renoverandet.
Tapeterna till The master bedroom kommer om nån vecka, tills de får vi göra annat.
Jag mäter väggar, golv och tak som bäst.
Köket borde börja få sin form, plats och färg. Hur vi vill att de ska se ut, vilka skåp vi vill ha m.m.

Vi borde få in vår beställning innan den sista juni, så vi har inte så många veckor på oss mera.
Och det är ju inte så lätt det här med att planera och skissa upp.

Lite mera klarhet har vi med matsalen också, jag har i flera år gillat marimekkos kakaopuu tapet.
Men nu då jag såg den hemma hos nån och på en hel vägg ändrade jag min åsikt. Den var inte alls fin! Och jag vet att vi inte skulle vara nöjda efter ett tag.

Så nu blir det lite andra funderingar, de är hemliga ännu.


Annars har sommaren börjat rätt så lugnt, gumman har börjat sommar jobba, pojkarna är inte hos oss som bäst. Jag har några veckor kvar innan sommarsemestern börjar.
Min kära man jobbar än och vi kommer att vara lediga samtidigt i år men de lediga dagar kommer nog att vara här hemma, mest i källaren. Det är renovering av bastu/spa avdelning som gäller då.

Denna sommar kommer vi nog inte att vara så LEDIGA som vi önskar MEN vi har ju ställt till med detta själv.
Vi får vila då vintern kommer.

Ända jag önskar är att få sova lite längre på morgonen. Äta frukost i lugn och ro. Prata med min kära man in på småtimmarna på helgerna. Sånt som man inte kan göra då man jobbar och stressar.



Nu börjar det blåsa kraftigt och klockan är rätt så mycket min första lediga dag av två är över och jag har mest uträttat saker här hemma.

Nu är det dags att söka upp JOHN BLUND och hoppas på att han vill hålla mig sällskap en stund.

Blogglistan

Nummer tre på listan som jag hittade var favorit årstid... 

Nu har jag ju lite svårt att säga en till favorit för alla årstider har något som jag gillar. Och jag älskar något med dem alla... 

Men jag kan ju visa några bilder ur det som jag gillar/älskar med dom. 

Hösten och alla ljus man kan tända, man ställer fram varma stora filtar i soffan och hela familjen samlas för att dricka te och titta filmer eller spela spel. 

Snön kommer och vintern börjar, snön piggar upp och ger en lite ljus i mörkret. Jag tycker om att vara ute på promenad i snön. Fina vinterdagar med sol. 

Vinter och snö, kojjor i snön och hundar som busar. Snowboard och skidor. 

Våren och sommaren kommer, båtliv, motorcykel liv och sköna långa kvällar på bakgården. Härligt! En annan del årstiderna börjar... 

Sena nätter, solen går aldrig ner. Solen stiger upp nästan genast... Man hör nästan hur den fräser då den går ner i vattnet. Härliga dagar med familjen, sommar och båtliv. 

Picknick

Alla dessa dagar dom är livet! 

Och att veta att man får spendera dom med sin bästa vän och man. Han gör grunden tillsammans med mig. Vi gör så att familjen fungerar... Ingen dag är sig lik! Ingen dag är picture perfekt som alla visar upp. 

Livet är här för att levas! Lev det, lev inte genom bilderna. 

Mini weekend resa

Vi har tjuvstartat med sommarlovet, gummans skola hade avslutning redan på fredag och det gav mig lite sommarkänslor. Så skönt. 

Vi fortsatte helgen med en dagskryssning till Umeå, där skulle vi ha behövt mera tid. Det gick alldeles för snabbt då vi hade massor av husbestyr att bocka av. 

Så vi bestämde att vi åker dit igen senare i sommar. 

På båten hann vi spela lite spel och min syster vann... Vi vet inte om vi godkänner vinsten ännu! 

Framme i Umeå blev det Teg och allt shopping som fanns där. 

Ikea och några butiker. 

Vi hade helt strålande väder. Och Umeå/Teg levererade, det var länge sen vi varit dit nu men det var helt perfekt. 

Ända som vi alla kom fram till var att vi nästa gång måste ha mera tid. Hotellnatt och en dag extra. För några timmar i land är inget, man hinner inte med allt man vill. 

På hemresan blev det alkoholfritt för tonåringarna och jag fick en hemsk drink. Den lämnade tyvärr på bordet. 

Det var en mycket fin helg! 

Den slutade helt perfekt, vi hämtade hem gummans överraskning så nu är det bara att vänta. 

Tjuvstarten av sommarlovet började helt bra, nu är vi inne på sista veckan och snart är alla lediga... Ingen skola, inga tvång, bara andningspauser.

Sommar kom kom... 

Var är våren?

Det blåser kallt, regnet kommer med jämna mellan rum och molnen har tagit över. Vilken vår vi har... 

Förra året var Maj månad jätte varm men kanske sommaren blir varm och fin nu istället. 

Här kommer då nummer 2 från blogglistan: Tre saker som finns i mitt rum? 

Svårt att hitta tre saker, då jag har många rum... 

Men här finns nu några häftiga saker ur vårat hus. 

Små saker i vårat hem. 

Jag samlar på omaka Arabia, Rörstrand och några andra märken. Fint

Jag tycker om vårat hem och våra små samlingar, saker. 

Gammalt och nytt möter varann. 

Nu ska jag försöka hitta lite köks inspo! 

Kanske jag en vacker dag är klar med matsalen och köket, vi kan ju hålla tummarna. 

Blogglista i 30 dagar

Hittade en rolig blogg idag där det fanns en hel del olika blogglistor {blogglistor.nouw.com}

En suddig bild, men denna fastnade jag för... Skall nu försöka följa denna! Detta är något som jag aldrig gör, så önska mig lycka till! 

• D A G  1 • 

Det här är jag, HEJ! 

• 5 fakta om mig skulle det vara nu då •

Gift med min Daniel

Mamma till hjärtebarn, tre stycken

Har studerat i vuxen ålder till något helt annat än det jag trodde jag skulle bli i tonåren

Har förlorat mina egna änglar och livet har lärt mig en hel del 

Är stark som en Björn men också rädd som en mus

Välkommen in till mig! 

Gråa vädret

Tisdag, det blev inte så varmt och vackert som man trodde... Morgonen bjöd ju på helt fantastiskt väder! Jag trodde att det skulle vara kjol väder hela dagen... Beslöt att ha T-shirt på mig, då kom kalla vindar och man kände att regn kommer snart...

Men för en pollen allergiker gör det inget fastän de kommer lite regn. 

Vädret blev lite grått, så med gott samvete har jag googlat bloggar, kikat runt på style room och försökt hitta inspiration till sovrummet. 

Men det ser inte lovande ut! 

Min man och jag har nog snart gått igenom alla tidningar, bloggar, bilder på nätet minst sex eller sju ggr. 

Men inget säger Hej! Här är jag!

Kanske man borde sluta söka... Låta tiden ha sin gång! Gå ner i källaren en stund och börja där! 

För vem säger att vi måste just börja med sovrummet nu. 

För vi har ju nog en hel del annat att stå i, kanske man börjar planera kök och tapet dit istället.??? 

För inget kan väl vara så här svårt? 

Och med handen på hjärtat trodde jag inte att det var sovrummet som skulle få oss på fall! Att vi skulle stranda där! 

Men inte ger jag upp, det är tid vi behöver.

Och det finns ju nog annat att göra också. 

Om en stund är det tyst i huset! Då ska jag samla tankarna kring datorn, mönster och former. En stor te kopp och lite tankar kan göra underverk. 

Ha det gött denna gråa tisdag. 

Grönt är skönt!

Vilken dag det var varit. Sommarvärme, solsken, cyklande Jakobstadsbor och sköna promenader. 

Livet ler mot en... 

All tid som jag har över här hemma går till att njuta ute i trädgården, fastän jag blir helt andfådd och ögonen kliar/rinner försöker jag njuta. Gå runt och bara se på alla olika blommor som kommer upp. 

Hälften av blommorna vet jag inget om, vad dom heter? Finns dom mera? 

Men fina är dom. 

Några små blommor skall jag nog plantera själv ännu. Sätta lite egen prägel på gården och få in lite mera färg. Hittills är det mest gula blommor som kommit upp. 

Men visst är det skönt med en fin gammal bakgård, där man ser att kvinnan i huset har älskat blommor. Jag vill ju känna den där gamla känslan som ett hus kan ge... Ett liv som varit! Ett liv som åker vidare i samma hus. 

Rätt så häftigt egentligen.

Att huset får nytt liv, ny barndomstid, nya skratt, gräl, familjetid och olika träffar med vänner runt bordet. För varje dag som går övertygar huset mig att vi gjorde rätt val i höstas. Att huset verkligen väntade på oss! Lilla familjen med massor av tid för varann. 

Vilken känsla! 

Här sitter vi nu i trädgården, spelar spel, sparkar fotboll och njuter av blommorna. Häftigt! 

 

Nu är de dags att sluta skriva och istället börja söka sig mot sovrummet, sovdags... Kidsen har krupit till kojs och hundarna har gjort dem sällskap. 

Gonatt världen! Ses imorgon 

 

Att leva just nu

Att leva i stunden, just nu! Är inte alltid så lätt med vardagssysslor, mat och hobbys samt jobb. Men så gott som de går försöker vi vara en stressfri familj, hemmet ska vara de ställe där vi laddar om. Andas in och ut och gör så att vi orkar med livet utanför. 

Jag försöker lära kidsen att man kan ha tråkigt, att man kan unna sig lugn och ro. 

För livet så där annars är ju rätt så jäktigt! 

Sen då man märker att man har lyckats, att rummet blev en tie poängare och att man kan finna ro i det direkt! Då är det skönt att vara mamma/pappa. 

För det är ju målet här i livet. Att man ska må bra, vara lycklig för små saker och veta att man duger som man är. 

Ingen annan ska få bestämma vad som är bäst! 

Så nu njuter vi! Och kidsen är nöjda. Nya kompisen har anlänt! 

Min man ser skeptisk ut och han muttrar nåt i ett hörn. Men han vet ju att dom sköter om dom själv. 

Nu fortsätter vi söndagen med vila från Pollen, ni som kan vara ute, GÅ ut! Det är fint väder där. 🌻

Kom ihåg ishockey ikväll! Hejja leijonat! 🦁

Gudars skymning...

... Som min faster bruka säga! 

Nu är gummans rum nästan klart. Lite lister och några andra små detaljer så är det bara att börja njuta av det. 

Hon hade valt till sist så fina tapeter så det gör nästan ont då man tittar på dem. 

Det blev så snyggt tillsammans med golvet och taket. 

Så snart kan man städa hela huset och sätta in möblerna och nya sängen. 

Vilken känsla! Ett rum i gången får rejäla ansiktslyftningar. 

Huset i sig är så bra planerat så det är bara vägarna och golvet samt taket som får sig en omgång. 

Vi behöver inte riva eller såga ner nån vägg för att vara nöjd. 

Nästa på tur borde vara The master bedroom men där har vi inte riktigt hittat vår stil än.

Vilken tapet vill vi ha? Allt är ju så in i minsta detalj med oss. Vi är en familj som alldeles för tänkande och noggrann. Kanske man borde släppa loss och bara köra på "hjärn-känslan"... 

Hittar vi inte nån tapet förrän nästa helg så lämnar det rummet till hösten och vi åker ner i källaren en stund. 

Nu ska jag försöka ta det lugnt och invänta mera bilder. 

Herr Pollen och jag har sällskap av varandra även idag! 

Hoppas ni njuter av solen, den värmer rätt så bra just nu. 

Ha de gött från 60-tals villan 

Vi bor i ett 60-tals paradis

Välkommen in till oss! 

Här är vi, lyckliga. Vi går med ett fånigt flin på läpparna hela tiden. 

Kan man vara så här glada? Över att ha egen stor gårdsplan? Svaret på min fråga är ju såklart JA! 

Vi har en 60-tals villa, ett paradis. Och jag /vi stortrivs med att sitta i trädgården. 

Då vi bodde i radhuset fanns det inte så mycket bakgård eller framsida. Så det blev inte så många blommor. 

Men här finns det gamla blombänkar. Som frun/mamman före mig har planterat. Det är mäktigt att följa med och se hur det ändrar. 

Säkert finns det något som jag och dottern vill plantera själv sen. Men just nu är vi tillfreds. 

Några små sommarblommor har vi hämtat redan och pelargonerna och hortensian väntar på att få lämna ut på nätterna. 

Insidan är ju förstås i full gång än och vi håller som bäst på med gummans rum. 

Fortsättningsvis tänker vi ju på att det är ett gammalt funkis hus vi lever i. Så vi försöker att tänka fräschare, modernare och 60-tal. Vi kan ju inte förstöra det ljuvliga huset! 

Nu ska jag googla vidare på kök och inspiration till lite annat... 

Som dörr? Vad och vilken passar till denna stuga? Just nu är det en Ekdörr blandat med en vit dörr... Den ska bytas och brevinkastet ska bort! Ingen tidning till dörren mera. 

Njut av pärlhyacinten. Och våren! 

Morsdag

Jag sitter ute, solen skiner i mitt ansikte. Filten är virad om mina axlar och en varm tekopp står på bordet.
Jag njuter, tystnad, svag musik ur högtalaren. Djupandning.

Det är morsdag idag, då går mina tankar till mina egna ängelbarn och till mina hjärtebarn. Det är en svår dag på många sätt.
Jag är lycklig, tacksam och sorgsen.
Det är stora känslor på många sätt och på olika sätt. Och det är då skönt att få ha en liten stund för sig själv. Att ta det lugnt och andas, låta känslorna välla över en stund för att sen kunna le mot livet igen.

Idag skall jag fira min egen mamma, en mamma som har varit med i vått och torrt. Hon har delat massor med sorg med mig men ännu mera glädje.
Hon står alltid där bakom och är redo att hjälpa eller stötta. En sån mamma hoppas jag att jag alltid också kommer att vara. En som inte dömmer utan som försöker förstå.
Jag hoppas att solen fortsätter att skina hela dagen, det är så skönt att få njuta av vädret.
Sen ett stort plus över solen är ju att allt börjar blomma, som vi har väntat.

Just morsdagen gör att man tänker tillbaka på livet, vilka starka kvinnor och mammor man har haft runt sig. Min bästa vän då jag var liten var pappas fammo Ester, vilken kvinna. Hon lärde mig massor och inom familjen säger dom att det är hennes fel att jag pratar så mycket.
Sen min egna mommo, oj vilka fina minnen vi har hon och jag. Jag har lärt mig massor i klädväg av henne, hon var alltid fint klädd, snygga kjolar och prydliga skjortor. Det var nog den snällaste människan jag har känt. Och jag tänker på min mommos och moffas förhållande nästan dagligen. Dom verkligen älskade varann. Kaffestunder hemma hos dom är något man saknar nästan dagligen.
Min mommo Ruth hon älskade med hela hjärtat och försökte verkligen alltid att förstå. Livet hade lärt henne en hel del och hon var inte bitter för det.
Att ha starka kvinnor som förebilder är sunt, ingen kroppshets eller dålig självbild. Som ung är detta viktigt, att växa upp med att känna att man duger. Att det man gör är tillräckligt, allt detta är så viktigt.
Sån mamma hoppas jag att jag orkar vara, ingen press som stressar och ger ångest.
Sunda värderingar och att leva livet med hela hjärtat, de vill jag att kidsen skall ta med sig.

Morsdag är viktig i alla former. Idag firar vi mammor som inte har sina barn nära sig, mammor som sörjer just i denna stund. För alla mammor i alla olika skepnader är viktiga.

Tack till alla mammor som orkar kämpa och se barnens bästa.

När livet kommer ikapp dig

Du springer!
Du springer hårt förbi alla andra, vinden blåser i ditt hår och du är så lycklig.
Men helt plötsligt så snubblar du, omkull. Dina knän blöder och du känner gråten komma över dig.
Livet har kommit ikapp dig. Inte det där lätta livet, utan det där kämpiga.

Du står vid sidan om vinden, du känner att vinden blåser varma sköna vindar mot alla andra.
Livet ger dig en törn, du kastas omkull igen. Det blir svårt att resa sig.
Nånting håller fast dig!

Kommer du upp? Det drar omkull dig igen. Dina knän blöder mera och mera.
Trösten känns inte nära. Du känner att livet gör så ont!

Är det då du vaknar? Är allt en mardröm? Eller är det då du dras ner i träsket mera...
Kvicksanden drar ner dig, du känner att luften går ur dig.

Och helt plötsligt kommer du upp till ytan, du drar in syre och dina läppar blir mindre blåa.
Du tittar dig själv i spegeln, du känner inte igen dig själv.
Jag skäms tänker du högt för dig själv. Hur blev det så här...

Kan jag någonsin återvända?
Allt detta är grymma mörka tankar då livet hinner ikapp dig.




-Detta är taget ur ett gammalt dagboks inlägg som jag skrev för rätt så många år sen.  Just nu känns detta inlägg mycket relevant med allt som har hänt runt oss dom senaste dagarna.
Jag kan ibland känna att livet är oerhört grymt och det som inte ska vara så svart-vit blir det helt plötsligt.
I min dagbok då för x antal år sen kom det mycket svarta tankar. Jag hade äntligen öppnat mina ögon och insett en hel del som jag hade varit med om.
Jag slutade äntligen be om ursäkt och jag stannade inte upp för att låta andra stå på mig längre.

Efter branden 2009 har jag inte kvar mina dagböcker, men jag har några sidor som jag rev ut ur dom.
Böckerna var sotiga och vissa var helt uppbrända men jag fann vissa sidor som jag slet lös. Dessa sidor ligger nerpackade i en plåtask och ibland så läser jag dem. Där finns även bilder av mig från tiden då allt kändes hopplöst. Jag saknar mina dagböcker. Jag skrev varje dag i dem, sen sju års ålder.

Branden -09 tog massor av mina minnen, även VÅRA minnen, VÅRA gemensamma minnen. Men idag 2016 har vi börjat på helt nya minnen, ett helt nytt kapitel. Och jag älskar det!

Jag älskar denna tid, och jag älskar att ibland gå tillbaka till den svarta tiden. Där jag trodde jag var stark. Jag älskar att skratta åt mig själv, hur naiv jag var. Jag har kommit långt. Och jag älskar den väg jag gått. Tänk vad livet kan ändra och hur skör man är då livet kommer ikapp en.

Livet kom ikapp oss igen denna vecka, flera dagar av tankar och empati. Jag är tacksam för vänner och bekanta.

Nu stannar jag här, godnatt.

Låt detta ljus ge er kraft. Låt livet stanna en stund.

Var gömmer du dig?

Jag är här i mörkret... Sitter och tänker och grubblar.
Jag undrar var du gömmer dig? Bakom vilken fasad du sitter?

För vi har alla den där lilla skyddsbubblan, vissa har större och andra har mindre.
Men hur ser din ut?

Om du blir kränkt, var ställer du dig? Vågar du säga NEJ så här får du inte göra mot mig?
Eller är du den som oftast ställer dig på andras axlar och trycker ner dom?
För i allas värld finns det en som är "alfa-hane/hona". Den människa som tar över.
Bestämmer, styr och ställer, inte då på ett trevligt sätt utan på ett obehagligt.

Jag kan säga att jag har bevittnat detta massor av gånger. Jag kan idag med handen på mitt hjärta säga att jag var för snäll förut, för snäll för mitt eget bästa.
Jag stannade aldrig upp och lät min röst höras! Utan jag lät andras röst styra min talan. Och alla trodde att det var det jag ville.

Nu då jag har kämpat med mig själv och verkligen att låta just mitt JAG komma fram så kan jag få blickar om att jag är krånglig.
Men då kommer nästa fråga, varför får man inte ha en åsikt? Är det bättre om man alltid gör som du vill?
Sen då man äntligen vågar säga NEJ, får man stämpeln att man är elak eller den som styr och ställer med sin man/vänner/barn/släkt och vänner. Men hur kan man dömma nån så?
För fastän jag är bestämd med hur jag vill ha vissa saker så är jag även den mest flexibla människan bland många av mina vänner. Jag tar livet som det kommer (okej vissa saker måste jag planera) och blir inte stressad över att maten inte är 16:30 varje kväll.
Men ändå får jag stämpeln eller att nån "hotar" med att ja vänt bara då J kommer hon gillar inte sånt.
ÖH, hur vet du det? Skulle jag vilja fråga då men jag låter bli, det är också något som alla inte vet att fastän man kan säga NEJ så kan man också hejda sig och inte låta alla små gnabb/gräl uppstå.
För jobbar du hårt med dig själv så lär du dig också när det lönar sig att käftas emot och när de lönar sig att hålla käft.

Sen den där attityden att kvinnor som är starka har sina män som toffelhjältar?! Varifrån kommer den dumma saken? Är detta något som nån man/kvinna kommit på i ren svartsjuka eller finns det en annan orsak...
För jag kan säga att jag är stark idag, men jag är också gift med den mest envisaste mannen som finns. En åsna skulle inte ens vinna honom i en fight.
Men det är kanske just därför jag älskar min man för han ger mig lite motstånd. För då man äntligen har kommit dit man själv känner sig nöjd så behöver man ju lite motstånd.
För att vara gift med en kar som inte låter sig bli "överkörd" är ibland rätt uttröttande.
Men gud vad det är härligt med en tyst man, en man som inte säger något i onödan utan det som kommer ur hans mun är sanningen, och hans ord. Sen kan det ju uppstå en liten fight om jag inte tycker lika som han, då är det bara att hoppas att vi aldrig möter något så stort så att vi inte slutar av att diskutera den saken.

Men var nånstans gömmer just du dig? Då du märker att din vägg inte är tillräckligt stark då just?
Finns det situationer då du tycker att ditt liv tar över och ditt rätta jag kommer inte riktigt fram?
Är det dessa ggr som du önskar att du hade ett stöd bakom dig för att du själv inte är stark just då...
För ibland kan man ju vara stark/jätte stark som person annars, men just då man har Pms eller andra hormonella problem så känns ju livet lite överväldigande.

Jag önskar mig bara att unga tjejer/killar idag skall få allt starkare självkänsla än vad många av oss på 80-talet har/haft.
Och att man skall våga stå på sin sak. För ingen annan ska få stå dig!
Du ska inte vara någons dörrmatta, ingen människa har rätten att ta över din röst. Din röst ska bli hörd lika mycket som damen bredvid dig i bussen.

Låt alla blommor blomma, låt ingen buske dö bort.

Djupa tankar igen, alltid på natten...

Godnatt

Vårkänslor

Idag är första dagen som jag har haft vårkänslor. Jag har drömt om terass på vår bakgård, fina stolar och dynor i stolarna.

Det är en ny tid i huset nu, trädgården börjar komma fram. Och jag känner stor spänning! 

Vad kommer att smälta fram, vad fina det för fina blommor? Vilka bär växer på våra buskar? 

Gumman önskar sig en kanin, så övertala papsen är på högsta prio nummer ett just nu! Så kanske vi har en liten herr skutt också till sommaren... 

Jag önskar mig mest sallad, jordgubbar m.m till sommaren. 

Men innan sommar kvällarna kommer så njuter jag av våren, den sköna solen och lite av de varma graderna. 

Idag hade jag bort jackan en stund, solglasögon och skön musik. Livet kan inte bli bättre... 

Här kommer en bild från den sköna kvällspromenaden, njut! 

Nu avslutar jag kvällen, med gumman bredvid mig, två hundar nära mina fötter och en man som spacklar. Vad skönt, detta är livet. Livet som gör mig lycklig! 

Inredningsbilder

Här sitter man då igen. Dessa månader bara susar förbi.

Jag har bara en sak i min hjärna för tillfället och det är tapet, golv, färg och form. Alltså Renovering.
Det känns som att man inte kan tala om annat än just det. Och ibland skulle man helst av allt bara rymma iväg till varmare länder och gömma sig en stund.
Flytten in i vårt fina 60-tals hus fick sig många törnar men nu är vi äntligen på väg mot själva renoveringen.

Nu har vi äntligen kommit fram till golv i sovrummen och det blir klassiskt och helt utanför det vad vi hade trott.
Tänk hur man kan förändras? Bara på några år så blir man helt plötsligt som mormors val.

Väggfärg har jag redan köpt till killarnas rum och det ska bli riktigt skönt att få se resultaten sen. Det kommer att bli snyggt med lite färg klickar här och där.
Och att de sen också gillar färg och mönster var ju en rolig sak. Det hade man inte kunnat ana förrän de fick trava igenom olika tapetböcker. Det är lite kul att se hur mycket som har "fastnat" och gnuggat av sig på dom från mig och andra i vår omgivning. För jag har många vänner och bekanta som inte alls är rädda för färg och mönster. För visst är nog livet roligare med lite färg.

Sen så kan jag nog med handen på hjärtat säga att det är första som vi har så här svårt min man och jag att bestämma oss med vissa saker. Dels kan det ju bero på att vi försöker tänka 60-tal men ändå ta in det moderna. Det är inte så lätt och det kommer nog fram små gnabb emellan åt.
För seglar jag iväg så bromsar han nog mig och vice versa.

Men hittils har inte tredje världskriget brutit ut.

Nu ska jag googla vidare på tapeter, kök och kakel. Bilder kommer senare...

Godnatt

Throwback Thursday

Jag är inlåst mot min vilja här hemma, flunssan har tagit mig.

För att göra eländet roligare, har jag hört på gammal musik idag. Tänkt mig tillbaka till 80-talet och 90-talet. Låtar som har spelats där hemma då jag var liten. 

Lyssnat på streets of London och tänkt mig tillbaka till sommar dagarna. Den låten brukade min fasters man sjunga och det är ett lugn över den låten. Jag tror att vi är rätt så många som kan texten till den, kanske inte hela men ändå nåt ur den. 

Den här trevliga flunssan som bestämde sig för att ta över mitt liv gör sig påmind hela tiden. Går jag till köket för att dricka nåt så är jag så trött och slut efter det. 

Så nu just stirrar jag på alla som är ute och går i Kivilös, de kör bil. Kommer hem från jobbet och jag är avundsjuk. Fastän de har varit kallt idag så skulle jag gärna ha varit ut en liten stund.

Tiden har ju tyvärr gått mest till att sova, jag har pratat med mamma och svarat på sms men det är liksom det mesta och tyngsta jag har gjort idag. Sen då jag har varit vaken har jag surfat på nätet och sökt tapeter, mattor och kakel. Inspo hit hem!

Egentligen är väl det farligare än att vara sjuk?? Tror åtminstone att min man skulle tycka det. 

Söker lite nya saker till hemmet nu då det snart är vår. Har ju inte haft så här stort förut att inreda. Och då källaren och "sovrummet" där nere blir klart så har jag ju ännu mera att fixa. Detta kan ju också bli en sjukdom. 

Men nog går väl den här sjukdom över också. Hoppas bara att den inte går över så snabbt!

Bilden är från två vintrar sen, Gloskär och fina vinter-solen

Renoverings yra...

...här är jag igen.
Renoveringen och jag glider runt på nätet. Jag har sökt på en hel del olika tapeter.
Vilka färger vill vi ha? Vad annat önskar vi oss?

Vi tar ett sovrum åt gången, sen blir det en garderob och till sist hallen. Då hallen är klar och lilla hallen är klar så fortsätter vi mot vardagsrummet och matsalen.
Efter det kanske det blir ett litet uppehåll, för om vi klarar det i rekordfart så är vi klara före sommaren. Men vad vet jag?? Kanske vi är långsamma.

Köket blir det sista som händer på övre våningen, jag skulle helst vänta till sensommaren, men tror inte att mannen går med på det.
Jag vill vänta med att laga köket så att jag har tid att fundera och planera. För detta kök ska ju stanna en låååång stund!

Jag har nu kommit så långt att jag har hittat några favoriter i tapet väg. Så skönt med planering och det är skönt att vi har rätt så lika smak jag och maken. Det tog oss några år att komma till vår punkt, vad vi gillar båda och ibland är det bara den ena som gillar då får man kompromissa. Men hittils har vi klarat oss utan "gräl".

Det blir inte så vitt som förra huset, vi är rätt så trötta på den vita färgen. Sen måste vi ju också tänka på att huset är från -62 och vi vill försöka ha kvar lite av 60-talets charm.
Svåraste hittils har varit att söka efter en kammin/spis som passar in med 60-talet och nutid.
Tips på bra spisar? Den behöver inte lagra i flera dygn värme.

Kidsen rum har dom fått fria händer, det är deras rum och ingen av dom har horribla tycken och smak... Gumman har nog rådfrågat mig några ggr redan, skall bli kul att se hur det blir sen på riktigt.
Man märker att hon tänker och funderar mycket, är ju lite av en perfektionist så allt ska ju vara precis som hon har tänkt sig.
Killarna i sin tur hade ju bara ett önskemål så där får jag trolla till lite extra så spelhörnan blir perfekt. Den ska ju användas av hela familjen då vi har en "gemensam" dator i familjen.

Alla i familjen ser väl mest fram emot om tv-hörnan där nere sen. Där kommer nog kidsen att hänga tror jag, kanske mest pga spelkonsolerna men även för att dom får vara ostörda från oss.
Där kan man titta på det man vill! För visst är det skönt att titta på vampyrer utan mamsen som ojjar sig?? Tur att dom har hundarna som livvakter då...

Ha en skön kväll/natt

Kattorkestern får sjunga oss till sömns, Godnatt

Att vara tillgänglig

Det finns några små saker som snurrar mig i huvudet nu som då. En av dem är tillgängligheten som måste finnas idag.
Vilken stress det gör för oss alla och vi märker inte egentligen av den förrän det blir för mycket för oss.

Vi har alla en smart telefon (nästan alla) i den finns Facebook, instagram, snapchat, kik, ask, kodel m.m. (I vuxnas mobiler finns det ju inte lika mycket olika appar som dessa)
Allt detta gör att du måste flera ggr i minuten kolla vad nån har skrivit till dig, eller om nån har frågat en fråga m.m. Men vad gör det med ditt liv?

Ända gången du har bort telefonen/plattan är då du är iväg och utövar din hobby. Visst finns det dom som står och tar kort av sig på gymmet också men jag hoppas att det inte är alla.

Det är den här tillgängligheten jag menar, när pratar du på riktigt med nån? Sätter man sig ner vid ett kaffe bord och har bort telefonen? Kan man umgås som förrut?

Jag kan säga att jag saknar den där tiden då man sitter ner vid bordet och dricker en kaffe, pratar om väder och vind. Verkligen lär och känna människan vid bordet.
Inte människan bakom skärmen. För det lilla som jag visar av mig på nätet är ju inte helt mitt fulla jag. Jag vet att många tror att det som finns på Facebook eller instagram är just hela mitt liv.
Men det är ju just de som är så sorgligt, det är ju bara en liten del av livet.
Där emellan ropar jag och svär på min man, blir ursinnig på tonårsspåren i hemmet.
Men jag tar inte en bild av hela dagen, varje minut. För då skulle jag ju inte hinna göra annat än just de, fotografera.

Men tillbaka till ämnet. Tillgängligheten som finns, hur mycket stress och utbrändhet tror ni det kommer att finnas om några år?
Hur många tonåringar idag mår inte dåligt redan? Det är en stor procent av unga damer som mår illa, även unga män mår psykiskt dåligt. Men på utsidan får inget synas.
Man postar en bild på instagram och alla tror att man har det perfekta livet. Men egentligen så mår man så dåligt så bilden är en stor lögn och den föder mera lögner åt andra.

Stressen av att hela tiden svara på snapchat och whatsap gör att man känner sig ensam. Man tycker att föräldrarna inte har tid med en (detta kan också vara fallet).
Det är kanske då man borde ha en lite "elak" förälder som vågar sätta gränser. För hela livet skall ju inte kretsa kring telefonen.

Det som också snurrar i mitt huvud om detta dilemma är hur sociala barna föds det nu för tiden? Föds det bara sociala medier barn? Kommer dom att bli blyga? Hur går det till då dom skall vårda nån patient?

Jag hoppas att mitt lite "gamla" tankesätt ska smitta av sig här hemma och att jag lär ut att man kan umgås på riktigt. Inte bara genom social medier.

Vad tänker ni?

Nu fortsätter den här mamman att röja upp i slottet, ta en choklad för lugna nerverna.