Vänja sig

Mina tankar har kretsat kring några små detaljer, saker som har ändrat hemma hos oss. Och hur fort man vänjer sig! 

Igår var vi på två igen. Och tystnaden skar sig! 

Vi tittade på varann och förundrades över hur fort man vänjer sig att vara flera... 

Hur fort man tar till sig en annan människa! Hur fort man lär sig att älska! 

En kväll, natt, dag känns länge då man har vant sig med skratt och sprallighet! 

Nu är ordningen återställd och vi är tre plus tre hundar igen! 

Det är skönt! Jag älskar min familj, min nya lilla familj! 

Tack å förlåt! 

Att få till mysfaktorn

Här sitter jag med te koppen i min hand... Googlar inspiration, tittar på mina tidningsurklipp! Och undrar om jag skall våga, hur jag skall få till det. För viktigast är att få in kärlekskänslan. 

Jag älskar att mixa och trixa för att inte ha det så stelt! Jag är inte så mycket 80-tal! Det kanske dom flesta har förstått redan... 

Men alla ska få ha sin egen smak och harmoni! Jag älskar att vara hemma hos vänner, bekanta och se hur dom har det. Det är så intressant hur mycket en människas personlighet präglar sig över hemmet... 

Jag är väldigt glad, sprallig och älskar färger! Allt detta syns i vårt hem! 

Då man kommer hem till oss vill jag också att hemmet skall kännas fullt av kärlek! För jag tycker även om att kramas, möta människor och prata och jag älskar att lyssna... 

Så nu till mitt lilla i-lands problem, jag skall försöka få in en "kökssoffa". Frågan är nu om jag vågar, hur ska jag få den att passa... Hur ska jag placera resten av möblerna??? 

Alla dessa frågor! Inga riktiga svar... 

Jag tror jag behöver hjälp! 

Tack å hej...

Små pyssel

Det är ju ingen stor hemlighet att jag älskar pyssel i alla de slag... 

Hobby tant som jag var i mitt förra yrke! 

Så naglarna har fått bli min nya pyssel plank!! 

Tystnad

Här är jag igen... 

Efter några intensiva veckor känner jag att jag igen orkar skriva några rader. 

Förra veckan tänkte jag mycket på min mommo och faffa! 

Jag tänkte på hur fint bröllopet var ifjol. Jag tänkte på hur vackert de var då faffa steg upp då pappa sjöng hans sång! 

Jag tänkte även extra mycket på mommo och hennes varma kramar! Och att hon aldrig sa jag har inte tid med dig. Utan man var alltid viktig för henne! 

Så vill jag vara... Hon är en stor del av mig och hur jag är! 

Även min farfae har präglat mig. Då det gäller kläder, hur man uppför sig och allt möjligt till! 

Tänk vilka fina människor jag har haft och har i mitt liv! 

Jag lär mig mer och mer för varje dag som går! Jag lär mig om kärlek och nya känslor finns även med där...

Ibland blir jag så stum och skulle helst jubla och slå kullerbyttor för hur glad jag är att just jag får vara med! 

Jag älskar att bry mig och jag älskar min familj! 

Idag är en sån dag! Jag är lycklig!