Livet ler mot en...
All tid som jag har över här hemma går till att njuta ute i trädgården, fastän jag blir helt andfådd och ögonen kliar/rinner försöker jag njuta. Gå runt och bara se på alla olika blommor som kommer upp.
Hälften av blommorna vet jag inget om, vad dom heter? Finns dom mera?
Men fina är dom.
Några små blommor skall jag nog plantera själv ännu. Sätta lite egen prägel på gården och få in lite mera färg. Hittills är det mest gula blommor som kommit upp.
Men visst är det skönt med en fin gammal bakgård, där man ser att kvinnan i huset har älskat blommor. Jag vill ju känna den där gamla känslan som ett hus kan ge... Ett liv som varit! Ett liv som åker vidare i samma hus.
Rätt så häftigt egentligen.
Att huset får nytt liv, ny barndomstid, nya skratt, gräl, familjetid och olika träffar med vänner runt bordet. För varje dag som går övertygar huset mig att vi gjorde rätt val i höstas. Att huset verkligen väntade på oss! Lilla familjen med massor av tid för varann.
Vilken känsla!
Här sitter vi nu i trädgården, spelar spel, sparkar fotboll och njuter av blommorna. Häftigt!
Nu är de dags att sluta skriva och istället börja söka sig mot sovrummet, sovdags... Kidsen har krupit till kojs och hundarna har gjort dem sällskap.
Gonatt världen! Ses imorgon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar