Morgonmål med en av dom bästa

Det blev morgonte med kära kusin L idag... Allt för länge sen vi gjorde detta senast! 

Och det var härligt att sätta sig ner och prata om alla möjliga olika problem! Allt mellan himmel och jord hann vi nog med... Det är så skönt att sitta runt deras köksbord för att dofta på de olika te sorterna och sen välja en av dem för att bara mysa en stund tillsammans... 

Sen ett stort plus är ju att det alltid finns nån rolig choko med på bordet! Denna gång med en häftig hälsning på... 

Före morgonte koppen hann jag bra ut i skogen och morgonpromenad och det rensade också mina tankar! Att ha nära till skogen är ett måste för mig. 

Jag älskar naturen vi har här i österbotten... Den är så vacker! 

Så nu väntar jag på höstlövena så att man kan börja fixa kransar och njuta av dem ett tag fram över... Även mys filtar och tända ljus är något som jag ser fram emot. 

Sommaren har varit en bra energi boost tycker jag och det blev en fin och lärorik en denna sommar. 

Skönt då man känner att man lärt sig något nytt att ta med sig i kappsäcken framåt... 

Jag söker även nya bloggar att följa så har ni någon bra, tipsa mig gärna! Gillar allt från flum till tankar till inredning! Livet är till för att lära sig nya saker och ta del av andras tankar och förhoppningsvis växa med dem också! 

Så tips, Ja tack! 

Ha en härlig onsdag... 

Energi till batterierna

Här ligger jag med full laddat batteri och njuter av tillvaron... Det är tyst och stilla, söndag morgon! 

Igår var en härlig Lördag, den blev precis som jag hade tänkt mig... 

Först var jag så himla trött så jag knappt orkade ha upp ögonen! Men det ändrade nog efter en stund! 

Baljan hade vännens pappa S värmt upp åt oss och bad-ankan fick berätta åt oss vad temperaturen var i vattnet! 

Några timmar senare och många skratt senare hade vi badat i vildmarkstunnan, sökt efter villi virta, varit med om mitt i naturen med spänkkster och förundrat oss över svanarna som inte alls var rädda för oss... För vi var ju inte tysta! Våra skratt hördes nog flera kilometer bort!

Kvällen avrundades med kaffe och mudcake samt en pratstund med vänninan A:s föräldrar! Helt perfekt helt enkelt... 

Nu är det bara att starta en ny vecka! Skönt säger jag bara... 

Jag är laddad!

Lyckligt lottad

Jag är en mycket glad människa många undrar hur jag kan alltid orka vara glad och skratta så mycket som jag gör... 

Hemligheten i det gott folk är att jag har jobbat med mig själv, stenhårt! 

Jag har vänt på varje sten i mitt inre för att skaka bort sånt som egentligen är oväsentligt. 

Visst har jag mina dagar jag med, vem har nu inte det! Men går man lite tillbaka ser igenom sitt liv, ögnar igenom det man verkligen har varit med om så kan det öppna upp dina ögon och inse vilken tur du har som lever. 

Du har tak över huvudet, du har kvar dina minnen i byrålådan! Du lever inte i det där dåliga förhållandet längre utan du lever som du vill! 

Jag har haft många törnar genom åren och det som har fått mig att leva fullt ut är just dessa törnar! JAG ÄR LYCKLIGT LOTTAD! 

För om man låter se le varje dag så blir det till sist en vana att ta allt med en liten klackspark. För inget är perfekt inte ens den bästa människan på jorden! 

Det bästa man kan unna sig själv är att inse hur bra jag är på att vara just Johi! Jag är helt suverän på att göra andra glad! Så varför ska jag inte höja upp mig själv lika då??

Hur tänker ni??? Vad får dig att bli glad? 

Tack å förlåt! (Juthbacka nästa) 

Vänner som fann varann

Allt började en höstdag i sjuan... Vi pratade i korridoren, vi var paralell klass! 

Jag tyckte om hans ögon direkt. 

Vi blev kompisar, våra vänner slöt ihop och vi blev ett gäng! 

Tuffa trodde vi... 

Vi hade många roliga kvällar och många sena nätter! Helt plösligt fann vi en gnista i varann men ingen av oss vågade riskera vänskapen.

Vi gick vidare till andra förhållanden och vi fortsatte vara vänner. Vänner som tyckte om att prata sent om nätterna!

Några år senare fann vi varann utanför bonäs drängstuga, jag hade just slutat ett hobby pass och du meckade med en motorcykel! Vi hade inte träffats på ett tag... Våra liv hade ändrats! 

En fest senare hos några vänner och mitt liv blev annorlunda! Du sa en Sanning som fastnade hos mig. Och mitt "sår" blev ett stort öppet sår! 

Det tog ett tag innan vi vågade säga som det var åt varann! Många sena nätter och långa pratstunder senare tog jag mod till mig...

Jag tycker om dig! Du blev stum försvann några dagar för att sen återvända och säga Jag älskar dig! 

Ett år senare frågade du under lampskenet på veneziansk om jag vill spendera livet med dig! 

Jag blev stum, hade ju varit sjuk och hade inte kunnat tro att det var de du hade smygit med några dagar... Vi förlovade oss under raketerna! 

Den dagen glömmer jag aldrig! Det var då som jag förstod hur mycket en man kan älska en kvinna... Det var då som jag förstod hur extra viktig jag var för dig!

Livet vår berg och dalbana är det bästa som har hänt mig... Jag är lycklig! 

Funderingar inuti mig

Jag har haft massor med tankar i mitt huvud inatt... Efter en lång men välbehövlig pratstund med väninnan A fick jag åter igen ordnat upp i mitt huvud. 

Det finns många saker som man tror att man har kommit över men som ändå gnager på och som finns gömt dit långt bak! 

Värsta är ju att känna sig maktlös! Att låta en annan människa dra fram gamla sår och låta just denne människa styra dit liv pga en känsla! 

Ibland så känner jag att jag har gått vidare och förlåtit mig själv för vad jag har utsatt mig själv för. Men då såren rivs upp igen så blir jag bara så arg! 

Hur kunde jag vara så dum? Varför visste jag inte mitt eget värde? Hur kunde jag låta nån trampa på mig sådär? 

Inatt så snurrade mina tankar iväg till hur mitt liv skulle se ut om jag inte skulle ha tagit mig vidare... Skulle jag vara kvar ännu? 

En människa som aldrig har gått igenom samma sak vet inte hur det känns, man kan bara tro att man vet! Det är ju lika med alla livshändelser... 

Jag önskar alla kärlek som är hälsosam, för ohälsosam kärlek är inte nåt att vakna upp till varje morgon! 

Till mina krigarkvinnor ni är starka och ju större "arme" vi har runt oss desto större tankelåda har vi... Att bolla tankar och funderingar med någon ända in på småtimmarna är nåt som alla kan behöva! 

Eller vad tror ni? 

Krigaren Jobo

Mitt i natten

Här sitter jag och glor som en uggla! 

Ända vännen som är vaken är Leffe the dog. Han och jag har just varit ut och springa lite... Kvällskiftena gör detta med mig här efter. 

Jag sitter och stirrar i flera timmar då jobbet är över. Så tur att man inte har morgon tur imorgon. 

Det som jag egentligen hade på min hjärna och mitt hjärta var tankar om kläder och hysterin över skor. 

Jag var in till en affär här om dagen och där stod två tjejer och tittade in en klänning, tjej a sa till tjej b att oj nu är den på rea! Helt plötsligt kommer tjej c in i bilden rycker åt sig klänningen och går mot kassan. A och b lämnar och stirra på varann och jag märker att dom inte vågar säga nåt. Så då tjej c kommer förbi mig säger jag på finska att om hon inte märkte att de höll i den. Haista vittu får jag som svar! 

Då kunde jag inte hålla mig så mitt svar blev nä d vill jag nog inte! 

Tjej a och b hittar en storlek av den samma klänningen på ett annat ställe! A tackar mig för att jag var snäll! 

Sen senare ser jag samma finska tjej i en sko affär där hon står med sin väninna, de glor på mig och viskar nåt! Då jag kommer närmare frågar dom var jag hittat mina fina skor? Jag svarar artigt jag snodde dom av en tjej som ville köpa dom! 

Jag känner då jag går vidare hur tysta dom blev! 

Gonatt

Semestern är över och därmed kom hösten

Nu just känns det inte som Juli månad och sommar firande! 

Jag har plockat fram alla filtar och mys ljusena har fått infinna sig på bordena. 

Vad är det här? Kan man nog fråga sig... 

Det som är mest synd är ju vädret som har kommit åt de som försöker ladda batterierna inför den långa hösten-vintern. Fy! 

Vädret som jag hade var ju inget att hurra för men det var ju ända lite mera värme och soldagar. 

Men det som jag kan tycka är positivt och bra är att jag har äntligen börjat fatta att skolan är över. Den börjar inte i augusti utan jag får bara vara! 

Det har varit hemskt att inte kunna varva ner utan takten har fortsatt bara! 

Så en burnout kan jag verkligen förstå att man kan få... 

Så denna höst tror jag att vi ska unna oss en resa till värmen, till stranden, till tid med varandra som inte riktigt har funnits detta år. 

Jag har njutit av sommaren och min älskade mans armar! Tiden vi har tagit för att vårda om oss. 

En av våra pelare som håller ihop oss genom allt är kommunikationen. 

Men det är ett helt annat kapitel! Tack för mig!

Hur beter du dig?

Jag har nu i några dagar tänkt på hur människor beter sig... Vad som kommer ut ur deras mun då dom öppnar den för att prata.

Det som slår mig är hur förvånade vissa blir då de får en reaktion på det som de häver ur sig. Är det så att man får vara elak och snäsig själv? Men man tycker inte att man är värdig en kommentar tillbaka? 

Som man behandlar andra blir man behandlad själv, det är nåt som dyker upp i mitt huvud! 

Jag anser att man skall visa respekt åt andra som man själv sen kräver att få tillbaka... Och är någon ohövlig åt en kan man välja att reagera med prat eller med att svänger ryggen åt och bara gå! 

Att uppföra sig dåligt och göra dumma/elaka saker mot nån har jag aldrig förstått mig på. Jag har alltid varit nyfiken på människan och sett alla med deras egna personlighet och önskat mig lära känna dem. 

För i min värld finns det inget vackrare än personligheter, utseende är bara ytligt! Det som är vackert är din insida! 

Så nästa gång du bestämmer dig för att vara spydig eller bara häva ur dig skit så tänk efter om du själv vill få detta tillbaka mot dig? Det kanske svänger lite på sättet man pratar med andra. 

Tack och förlåt! 

On the road again...

... Påväg hem då efter en fartfylld helg i Nådendal, Åbo, Raisio m.m. 

Så nu har man fyndat några små grejjer till hemmet och busat med alla barnen. 

Siri hann vi träffa och vi åt och drack samt skrattade massor, det är så härligt med vänskap som aldrig ändrar fastän vi inte ses varje dag!

Siri, Mia och jag haren sån vänskap en systerlig vänskap som alltid består... 

Jag trodde det inte var möjligt att få en till likadan men den äran har jag fått i min svägerska och makens kusin. 

Så man kan vara systrar fästan man inte kommer från samma föräldrar. 

Nu är det då en ny vecka framför oss och det gäller att fixa lite hemma nu då och njuta av sista ledigheten för att kunna starta igång höstens arbete... Det är långt till vintersemestern.

Men kanske vi tar en resa till varmare breddgrader mot hösten. Det skulle vara härligt och skönt! 

Nu är det nog dags att irra runt till andra bloggar... Tack för mig! 

Nådendal

Här har vi spenderat några välbehövliga dagar... 

Shopping, samvaro med familjen och massor med skratt tillsammans med väninna. 

Tänk vad så lite kan göra gott åt själen! 

Nu är det sista natten och imorgon blir det hemfärd, hem mot Jeppis och Miu Mau som är i hemstaden. 

Sista veckan av semestern börjar snart nötas och jag känner att jag skulle kunna vara ute på sjön som pippis pappa i några hundra år. 

Kanske jag skaffar mig en piratbåt och blir pirat?!

Nu skall jag äta lite godis och njuta av mina nya byxor!