Morfar Erik, Mormor Ruth, Farmor Doris och Farfar Jens. Doris är med oss ännu, saknaden är stor till alla de andra.
I år var det första farsdagen utan min morfar. En man som tog hand om kvinnorna i hans närhet. Han kom ihåg en med blommor och skojade till livet med glimten i ögat.
Farsdagen har varit lugn och vi har inte stressat alls.
Mys här hemma med ljus och mat av svärmor.
Mamma bjöd på kaffe och min syster hade fixat till en ostkaka.
Vi träffade även min bror och pratade om livet en helt vanlig söndag.
Tänk vad livet kan vända, detta har varit en konstig höst. Det har hänt så många saker och känslorna bara svallar över.
Förhoppningsvis ger 2015 en finare start och ett skönare år. Lite lugnare skulle vara bra. Så man kunde få ta hand om varandra nu och önska sig lätta andetag.
Nu skall söndagens sista timmar gå till att varva ner och njuta av tystnaden.
För imorgon väntar vardagen igen.
Gumman skall iväg på prao vecka och mamman skall försöka få tillbaka sina krafter efter en dunder flunssa och magsjuka.
Njut av varandra där ute! Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar