Det här e livet gott folk, ett liv som du gör upp själv utan krav och måsten av andra som rycker i dig.
Jag har ju inte riktigt fattat ännu att skolan är över. Vet inte varför det inte sjunker in.
Men kanske det kommer till hösten då jag märker att det inte kommer några uppgifter per mail mera...
Nu lyssnar jag på musik och tittar på min man som jag älskar av hela mitt hjärta.
Tänk vilken tur jag har haft, två som anser att respekt åt varandra och eget liv samt förståelse för det mesta har hittat varann. Lycka är det.
Lefa tittar på mig och önskar att jag antagligen skulle bjuda honom på nåt gott!
I nådendal finns inte hans kompisar så han ser till att få all uppmärksamhet nu.
Nu bär det av mot åbo igen, träff med vänner och besök på sjukhus väntar!
Tack och förlåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar